onsdag 3 februari 2010

Hatar att vakna.

Här rullar livet på som en riktig berg och dal-bana. Igår gick jag upp jättetidigt och tog alla tabletterna + dom mot illamående (vilket funkade ganska bra). Så klockan åtta bar det av ner till kuratorn för ett litet samtal. Efter det åkte jag till skolan och var där hela dagen. Stolt över mig själv:) Fast jag kan erkänna att efter skolan var jag inte så lite trött heller. Men det var bara till att åka hem, äta lite mat och knata iväg på lägenhetsvisning. Lägenheten var okej men den kändes inte riktigt rätt. Så det blir ett nej till den och så ska jag anmäla oss på en annan istället som förhoppningsvis känns bättre. Jag bryr mig inte så mycket om hur det ser ut för jag fixar till det som jag vill ha det om det är så. Det är mer att jag tror att man måste gå på magkänsla när det gäller sånt här. Det är ju ändå där jag ska bo och trivas liksom:) Sen är det svårt med tanke på pengar också. Vi har ingen stor inkomst direkt så det är jättejobbigt att chansa på att det går runt i sommar när jag inte ens får studiebidrag, om jag inte får ett sommarjobb vill säga. På tal om det så har jag tänkt ringa arbetsförmedlingen idag och be om ett möte med nån eller så för att få hjälp och tips och råd. Annars kommer det aldrig bli nåt sommarjobb för mig. Jag klarar liksom inte av att skriva ett CV för det känns som att jag ljuger om jag inte skriver opålitlig nånstans, + att jag har inga meriter pga att jag varit/är sjuk. Så det kan ju vara värt ett försök i alla fall. På tal om gårdagen så gick jag hem till E efter lägenhetsvisningen. Vi gick en promenad i snöovädret, pluggade till snittbloms-provet och skrattade i allmänhet;) Klockan nio var jag hemma igen och var extremt slut kan jag lova. Särskilt eftersom det var ca tre decimeter snö att pulsa igenom. Ploga och skotta, vad är det liksom..? Hela dagen igår hade jag väldigt ont i magen men jag överlevde och var som sagt stolt över mig själv för att jag varit i skolan. I morse när jag vaknade så var det riktigt illa igen. Usch vad jag hatar att vakna och må så himla dåligt. Till min stora glädje så upptäckte jag att det var idag som jag ska gå upp till max-dos med Imurelen.. Där försvann mitt liv kändes det som. Det är hemskt att må så himla dåligt när man vaknar och veta att man nu ska pilla i sig två tabletter till. Men jag gjorde det i alla fall och nu ligger jag här i nån blandning av depression och koma ungefär:P Hamster-fejset dök förresten upp igår så nu är man rund och go igen också.. Känns lite surt att jag satt i sex timmar och lindade en cypress-krans i skolan igår, och så får jag ändå ingen användning av den idag. Men jag tror att vi skulle använda oss av den i morgon också så jag får hoppas att jag kan pallra mig iväg då:) Idag ska jag ner på vårdcentralen och ta prover är det meningen, får väl se hur det blir med det. F ska besikta sin bil idag och om den går igenom så kan han ju köra mig ner. Har ingen lust att åka buss ner och spy på nån.. Duscha är det dags att göra igen också, får väl ta min rosa lilla pall och slå dank i badkaret;P Men nu ska jag gå och lägga mig igen för jag vill inte vara vaken när det är såhär..
Love K

1 kommentar:

  1. Ja, jag tycker du ska höra med dem om du inte kan få ta medicinen på kvällen, ifall ditt illamående inte försvinner. Hur stor dos tar du?

    Jag fick veta att jag hade Crohns i april 2009, och sattes då direkt på kortison och Pentasa. Då detta inte fungerade helt fick jag gå över till Imurel istället för kortisonet. Men dessvärre hjälpte det mig inte heller, utan värdena blev sämre, så jag fick börja behandlas med Remicade också. Nu har mina värden gått ner, vilket känns skönt, men det verkar som att jag inte längre "tål" Imurel, mina vita blodkroppar har gått ner, så nu minskar jag på Imurel, från 150 mg till 75 mg.

    Hoppas du har en bra dag!

    SvaraRadera