Ja nu är det några dagar sedan jag skrev här. Tiden går så fort att det inte hinns med. Men jag kan ju poängtera att mitt internet har gått sönder så jag får skriva på rasterna i skolan nu tills det är lagat. Helgen har bestått av ensamhet, tråkighet och regn. Kul va;) Älsklingen var i Göteborg hela helgen och då blir det så äckligt tydligt hur ensam jag är här egentligen. Det finns inte en enda jag kan ringa om jag vill umgås. Och det suger.. Jag brukar vara ganska så bra på att sysselsätta mig själv men den här helgen gick det inte och då plågades jag av ensamheten. Det är inte så att jag saknar F jättemycket, det är bara hälsosamt att vara ifrån varandra ibland. Utan det är saknaden av kompisar och vänner som tär på mig. I min klass har jag underbara vänner så det går jättebra på vardagarna, men ingen av dom bor här. Så eftersom att i princip alla på min skola är från någon annanstans än Stenungsund så åker dom hem till sina familjer/pojkvänner på helgerna. Och här sitter jag. Visst jag kan försöka pallra mig hem till nån av dom nån helg, men det är lättare sagt än gjort. Ett, jag har inga pengar till det, och två, det är så satans jobbigt med maten. Och det om nåt kostar pengar! Nu börjar jag få smått panik för den här veckan är mina vänner i skolan tisdag, onsdag och torsdag. Sen har dom praktik till jul. Vilket innebär att jag kommer vara här helt ensam i en månad, helt utan socialt umgänge! Jag kommer dö.. I skolan har jag allt plugg att koncentrera mig på så där är det ingen fara. Det är värre hemma. Hur mycket F än betyder för mig så kommer han aldrig någonsin kunna ersätta en tjejkompis liksom. Jag får försöka dränka mig i plugg och träning så att det är jul snart så att jag kan åka upp till Lima och träffa min familj och mina gamla vänner<3 Jag längtar så himla mycket.
Love K
Love K
Mig kan du ringa när som helst! Jag kan alltid ta mig tid för lite tjej/skitsnack! Hoppas du känner det.
SvaraRaderaVisst är dte nyttigt att vara ifrån varandra, men det blir också så väldigt uppenbart hur ensam man är. Det var precis så jag kände när jag kom tillbaka till Göteborg. Jag insåg hur ensam jag var här..
Kram på dig tjejen och vi tar snart en fika! Eller hur?